Et brev fra en politisk fange

For cirka et år siden og kort tid efter kommunalvalget i Tyrkiet sidste år blev der indledt en kæmpe bølge af arrestationer mod flere hundreder af kurdiske politikere og aktivister i Tyrkiet. Anden bølge af disse arrestationer kom for nylig, hvor også en række borgmestre og heriblandt min gode ven Muharrem Erbey, formand for menneskerettighedsinstitutionen (IHD) i Diyarbakir og næstformand for institutionen på landsplan, også blev fængslet. (Hans brev kan læses her) Det mest kritiske lige nu er Abdullah Demirbas’ situation. Han er borgmester for Sur kommunen i Diyarbakir (tidligere afsat som borgmester, fordi han ville lave flersproget kommunal service, men blev genvalgt igen). Hans situation er akut grundet sygdom, men han nægtes medicinsk behandling.

Mange af dem sidder fortsat den dag i dag fængslet uden at vide, hvad de er fængslet for og uden at have udsigt til en fair rettergang. En af dem er Bayram Altun, næstformand for det nu lukkede kurdiske parti DTP.

I et brev skrevet fra fængslet til en svensk avis beskriver han sin og and­re medfangers situation.

Jeg vil i det følgende overlade jer til Bayrams brev, hvor han stiller spørgsmålstegn ved, hvorvidt Tyrkiets reformer i virkeligheden er oprigtige. Jeg tvivler på, at politikerne herhjemme altid kender den del af fortællingen eller vil kendes ved den. Jeg håber ihvertfald, at der snarest gøres op med dobbeltmoralen og den manglende fordømmelse af menneskerettighedskrænkelser af denne kaliber.

Bayram Altuns brev blev udgivet af Uppsala Nya Tidning den 13. april 2010:

Ifrån Diyarbakirfängelset skickar jag mina varmaste och innerligaste hälsningar till er. I detta brev vill jag försöka beskriva min och mina vänners situation.

Under de operationer som genomfördes 14 april, 2009 anhölls sammanlagt 52 politiker och föreningsföreträdare. Efter fyra dagar häktades vi och placerades i Diyarbakirfängelset.

Vi har nu suttit här i elva månader och ännu har ingen rättslig förhandling påbörjats. Vår akt sägs vara hemligstämplad. Vi vet alltså efter elva månaders fångenskap ännu inte exakt vad vi är anklagade för.

Myndigheternas agerande och hanterande av våra fall tyder på att det är politiska beslut och inte juridiska som ligger till grund för vår fångenskap. Vi är övertygade att om fallet inte var så, skulle vi ställas inför rätta ganska tidigt efter att vi häktats.

De som har gripits och häktats i operationer sedan 14 april, 2009 är till största delen kurdiska politiker. Turkiska staten har på ett systematiskt sätt gripit över 4000 aktiva personer varav fler än 1500 har häktats. Det är ingen tvekan om att samtliga arresterade är demokratiska kämpar som via fredliga och demokratiska medel bedriver politik och samhällsarbete. De har inga kopplingar till någon illegal organisation. Tvärtom, de är emot våldsamma handlingar.

Myndigheterna har genomfört hundratals räder och husrannsakningar, men inte ens vid ett tillfälle har vapen eller andra våldsamma tillhyggen påträffats.

Våra kamrater som häktats är funktionärer i partistyrelsen, aktiva medlemmar i Demokratiska Samhällspartiet DTP (Idag BDP), representanter för kvinnorörelsen samt ungdomsrörelsen, folkvalda borgmästare, föreningsföreträdare och människorättsaktivister. Själv var jag vice ordförande för de kommuner där DTP vunnit majoritet.

Att så många politiker som sysslar med politik i enlighet med demokratiska principer och linjer häktas, betraktas av det kurdiska folket som ett turkiskt försök till ett “politisk folkmord”, syftet är att krossa samt utestänga kurdernas politiska vilja.

Vidare bör det även påpekas att regeringspartiet AKP förlorade stora andelar kurdiska röster i områden där dessa funktionärer arbetade. Vi tolkar därför dessa arresteringsvågor som en vedergällning ifrån regeringspartiets håll.

Genom att häkta dessa kurdiska politiker och funktionärer hoppas AKP inför det kommande parlamentsvalet, kunna återfå de röster man förlorat till DTP i de kurdiska områdena. Turkiska staten räds över det faktum att DTP nära fördubblade sitt stöd och ökade antalet kommuner ifrån 53 till 98 vid lokalvalet 2009. AKP som inte kunde segra över oss vid valurnorna började i stället häkta och fängsla kurdiska politiker.

Under tiden som vi suttit fängslade har vårt parti förbjudits. Beslutet kring detta är politiskt och orättvist. Hur kan det vara så enkelt att förbjuda ett parti i ett demokratiskt land? Svaret på frågan är beklagligt nog en vardag för oss. Vi ställer frågan om vad de vill åstadkomma med att frånta oss rätten att organisera oss fredligt inom politiken.

Vilken reaktion förväntar de sig av oss? Att vi skall ge efter och ge upp våra ideal om en bättre vardag för vårt folk? Att vi i fortsättningen slutar att kämpa? Vill de kanske tvinga oss till bergen?

Vi kommer i fortsättningen, trots förtrycket och förföljelsen att föra fredlig politik eftersom våra väljare givit oss förtroende att göra det. Vi kommer som folkvalda att vidhålla vår rätt att representera våra väljare. Det är vår plikt, inte enbart som förtroendevalda, men också för att vi är ättlingar till ett folk vars språk och kultur utsatts för en massiv assimilering och förintelsepolitik.

Tyvärr är det vår verklighet att kämpa för våra mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Vi kommer även i framtiden att kräva jämlikhet, frihet, rättvisa och demokrati. Vi anser att vår nation har minst lika stor rätt till frihet och demokrati som andra nationer. Vi kräver att vi fritt får tala och skriva på det kurdiska språket, att samtliga orättvisa lagar och förordningar som syftar till att begränsa vår rätt till organisering, hemspråk och identitet lyfts. Dessa har varit våra krav innan och kommer även i fortsättningen att vara det. Våra krav är inte orimliga, tvärtom är de av demokratiskt karaktär och högst acceptabla i demokratiska länder. Men sorgligt nog ser turkiska myndigheter våra krav som ett hot, och därför sitter vi idag i fängelse.

Under min vistelse i fängelse har många anklagelser riktats mot oss. I turkiska tidningar läser vi många gånger stora löpsedlar om diverse anklagelser som sägs finnas i våra akter. En sådan häpnadsväckande anklagelse berör mitt arbete emot ett dammbygge, som när den är färdigbyggt kommer att lägga det mesta av den antika staden Hasankeyf under vatten. Jag anklagas alltså för att ha bedrivit arbete samt ha åsikter som hindrar byggandet av Ilusu dammbygget. Detta framställs som en brottslig handling. Jag har rätt att ta vara på min historia. Hasankeyf är ett historiskt kulturarv som även erkänns som en sådan av Unesco. Att skydda det är min elementära demokratiska rättighet. Hur kan man betrakta det som ett brott? Jag kommer även fortsättningsviss att motsätta mig detta dammbygge eftersom den hotar att lägga en viktig del av min historia under vatten.

Mina telefonsamtal och relationer med borgmästare samt med kommunfullmäktige anses också vara ett brott. När jag greps var jag viceordförande för DTP. Min främsta uppgift var att leda våra kommuner efter partiets politik och målsättningar. Sådana åtaganden förekommer inom alla partier och kan därför inte anses vara brottslig, tvärtom var det min uppgift som vice ordförande.

Partiets utförda arbete så som att förbättra samt utveckla kommunal service, få till stånd en öppen och transparent administration, bekämpa korruption, utveckla folkets demokratiska deltagande, att få till stånd ett miljövänligt kommunalt styre samt att stödja och främja kvinnors deltagande anses vara brottsligt.

Det är uppenbart att det ligger politiska syften bakom det hela. Vår akt sägs vara hemligstämplad. Inte ens våra advokater har tillgång till den men ändå sprider regeringsvänliga medier information som hänvisar till akten som källa.

Vi undrar hur turkiska medier får tillgång till vår akt när inte ens våra advokater får det. Vi misstänker att det är ett medvetet försök av myndigheterna att svartmåla oss. Om inte det föreligger politiska syften, varför behöver man då ge en snedvriden bild av oss till allmänheten innan rättsprocessen tar vid? Bland de häktade är 60-70 procent folkvalda borgmästare, landsting- och kommunfullmäktigeledamöter, personer som arbetar inom civila organisationer och föreningar för mänskliga rättigheter. Enbart det vi anklagas för och det som anses vara brottsligt väcker farhågor om vad som väntar oss.

Vi befinner oss idag i en mycket känslig tidsperiod. Stora ansträngningar görs ifrån kurdiskt håll för att lösa den kurdiska frågan med demokratiska medel. Statens försök att marginalisera kurdiska representanters betydelse hindrar inte bara demokratiprocessen i Turkiet, den skadar även den. Vi har länge ansett att den kurdiska frågan är den viktigaste frågan för Turkiet att lösa om landet skall konsolidera demokrati.

Det största hindret för demokrati och utvecklandet av ett modernt rättssamhälle är motståndet för en lösning av den kurdiska frågan. Försöket som av regeringspartiet kallats för den “kurdiska reformen” eller “öppningen” är obetydlig. Den syftar inte till att föra med sig någon konkret förändring. Det regeringen gör är att vinna tid med att laborera med nya begrepp.

Vi är de som mest av alla vill att den kurdiska frågan ska lösas på ett fredligt och demokratiskt sätt. En lösning kan endast komma till stånd då man börjar inleda en dialog mellan dem som utgör konfliktens parter. Vår strävan är att fortsätta jobba i den inriktningen. Vi är beredda att ge vårt stöd till alla seriösa politiska initiativ.

Vi vill ha fred och demokrati samt ett slut på våldet och kriget. Detta ska göras med respekt för samhällets alla byggstenar. Vi vill att kurder och turkar en dag lever i ett broderligt och självständigt tillstånd. Vi väntar oss att alla ska delta i processen med ansvarstagande.

Bayram Altun
f d vice ordförande i DTP

Tags: Bayram Altun, BDP, Demokrati, Det kurdiske spørgsmål, DTP, EU, Menneskerettigheder, Tyrkiet, Tyrkisk politik
Posted in Det kurdiske spørgsmål, EU, Internationalt, Kurdistan | 3 Comments »

Til minde for Feylikurderne

Henimod en halv million feylikurdere samt 10-20000 unge mænd, gamle, børn og kvinder blev bortført og udvist af det irakiske regime under påskud af, at de var iranere, der ikke hørte til i Irak. På dette tidspunkt havde feylikurderne overtaget de tidligere irakiske jøders greb om økonomien og var veluddannede og velintegrerede i det irakiske samfund. Samtidig støttede de det kurdiske oprør i Irak, der fandt sted fra 1961-75 moralsk, økonomisk og militært. Feylikurdernes stærke økonomiske stilling i Irak vakte det Baathiske regimes bekymring, eftersom det frygtede, at feylierne ville støtte præstestyret i Iran mod Irak pga. deres shiitiske tro, som de deler med sidstnævnte.

I april måned 1980 iværksatte regimet en storstilet forfølgelse af feylikurderne, der udover konfiskering af deres ejendomme og udvisning af dem til Iran også indebar afprøvning af kemiske gasser på nogle af de arresterede feylikurdere. Forfølgelsen af disse kurdere var en del af Saddam-regimets forberedelse af Anfal-kampagnen mod kurderne i Sydkurdistan i 1980’erne, hvor også giftgasangrebet på byen Halabja fandt sted.

Mange af de udviste feylikurdere endte i flygtningelejre i Iran, hvor de stadig lever den dag i dag. Nogen af dem er vendt tilbage i til Irak efter 2003, hvorimod andre flygtede til de europæiske lande, USA, Canada og Australien. Ingen regeringer – hverken de vestlige eller mellemøstlige – fordømte udvisningen af feylikurdere, Efter den amerikansk ledede befrielse af Irak i 2003 har feylikurderne gjort krav på deres konfiskerede ejendomme og kæmpet for at retsforfølge arkitekterne bag udvisningerne og samtidig komme til bunds i de bortførte og arresterede feylikurderes skæbne. Størstedelen af disse har Baath-regimet højst sandsynligt henrettet og begravet i massegrave. Nogle af de forsvundne feylieres lig er blevet fundet og identificeret, men manges videre skæbne efter deres forsvinden venter stadig på at blive opklaret. En række udviste familier har fået deres ejendomme tilbage, men stadig mange konfiskeringssager venter på at blive løst.

Til minde om disse uretfærdigheder begået mod feylikurdene af det tidligere facistiske Baath-regime arrangerer FKF i dag en mindehøjtidelighed i Valby Kulturhus kl. 15-18, hvor undertegnede er inviteret til at holde en tale. Mine tanker går til de tusinder, der mistede livet og deres pårørende.

På trods af rædselsregimernes brutalitet og umenneskelighed bevarer millioner af mennesker fortsat håbet rundt i verden. De fortsætter deres politiske kamp og bestræbelser for frihed og demokrati alle vegne. I Syrien, Tyrkiet, Iran, Irak, Palæstina, Tibet og alle vegne.  

Tyrannerne og alle deres åndsfæller skal vide, at de der kæmper for frihed og demokrati ikke står alene. For deres kamp er vores kamp.

Læs mere om Feylikurderne her:

http://en.aswataliraq.info/?p=110935  
http://www.ekurd.net/mismas/articles/misc2009/1/judgement449.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Feylis

http://www.folkedrab.dk/sw54252.asp

Tags: Anfal kampagnen, Feyli kurdere, Irak, kurdere, Menneskerettigheder, Saddam
Posted in Det kurdiske spørgsmål, Internationalt, Iran | No Comments »

Pressemeddelelse: Tyrkiets lukning af DTP er en sprængfarlig situation‏

”Det her er en sprængfarlig situation. Volden vil igen eskalere og borgerkrigen bryde ud på ny, hvis ikke man omstøder dommen og tillader folkevalgte politikere at drive politik.”, siger Serdal Benli folketingskandidat og hovedbestyrelsesmedlem for SF.

I dag besluttede den tyrkiske fatningsdomstol at lukke det pro-kurdiske Demokratiske Samfundsparti, DTP. DTP udgør majoriteten i 99 kommuner og 9 provinser og har 21 mandater i det tyrkiske parlament. Hermed er kimen til fiasko lagt under regeringens storstilede og internationalt roste fredsproces. Det ambitiøse forsøg på at opnå national forsoning mellem landets tyve millioner kurdere og det tyrkiske flertal har aldrig været mere i risikozonen end i dag.

”Tyrkiet tager atter et skridt bagud i sin demokratiske udvikling. Det er helt uacceptabelt, at et kandidatland til EU opfører sig på den måde og forbyder et demokratisk valgt parti. Derfor bør den danske regering lægge klar afstand til Tyrkiets beslutning om at lukke DTP”, siger Serdal Benli.

Forfatningsdomstolen har også forbudt 37 DTP-politikere at drive politik, deriblandt partilederen Ahmet Türk, som tillige er blevet frataget sin immunitet.

”Det er et grotesk brud på demokratiet, og desuden endnu et eksempel på den manglende tyrkiske vilje til at følge EU-reformprocessen i praksis og at løse det kurdiske spørgsmål.”

”Dommen bidrager til øget radikalisering blandt kurderne og sender et farligt signal. For hvis de tyrkiske myndigheder fjerner kurdernes legale politiske repræsentation, så siger de også, at de ikke vil spille det demokratiske spil. Så er der kun den militære kamp tilbage«, siger Serdal Benli.

Tags: ahmet türk, Atatürk, CHP, DTP, kurdiske partier, lars løkke rasmuss, per stig møller, Regeringen, tayyip erdogan, tyrkiske forfatningsdomstol, udenrigsminister
Posted in Det kurdiske spørgsmål, Internationalt, Kurdistan, Menneskerettigheder, Tyrkiet | 2 Comments »

Lukning af kurdisk parti i Tyrkiet dræber fredsprocessen

(Pressemeddelelse udsendt igår)
I dag er retssagen mod det folkevalgte, pro/kurdiske parti DTP begyndt i Tyrkiet. Partiet er ved landets forfatningsdomstol anklaget for separatisme og risikerer lukning. ”En sådan dom vil med sikkerhed sætte de positive og spæde demokratiske reformer i Tyrkiet ud af spil”, advarer Serdal Benli, byrådsmedlem og folketingskandidat for SF.
De elleve dommere ved den tyrkiske forfatningsdomstol har i dag taget fat paa lukningssagen mod Demokratisk Samfundsparti (DTP), der er repræsenteret i det tyrkiske parlament.

Hermed er bomben under regeringens storstilede og internationalt roste fredsproces begyndt at tikke. Det ambitiøse forsøg på at opnå national forsoning mellem landets tyve millioner kurdere og det tyrkiske flertal har aldrig været mere i risikozonen end i dag.

Hvis mindst syv ud af de elleve dommere ved forfatningsdomstolen finder DTP og de i alt 221 anklagede partimedlemmer skyldige i anklagen om separatisme, vil partiet blive lukket og de doemte blive udelukket fra at deltage i politik i fem år. Dette omfatter hele partiledelsen.

En sådan dom vil lamme den skrøbelige reformproces og sætte Tyrkiets ellers positive politiske udvikling 10 aar tilbage, mener mange iagttagere.

Byrådsmedlem i Gladsaxe og folketingskandidat fra SF, Serdal Benli, der selv har dansk kurdiske rødder, er også bekymret for fremtiden:

”Det her er en potentiel sprængfarlig situation. Volden vil igen eskalere og borgerkrigen bryde ud på ny, hvis ikke man besinder sig og tillader folkevalgte politikere at drive politik. Man kan ikke i et rigtigt demokrati kriminalisere holdninger på denne måde. DTP er et legalt politisk parti, godkendt af indenrigsministeriet og sidder på et hav af borgmesterposter i landet”, siger Serdal Benli.

Han mener desuden, at DTP repræsenterer Tyrkiets mange kurdere og kan være en forhandlingspartner for at opnå fred:

”Man vil ikke forhandle med PKK, men hvis man ogsaa kriminaliserer de folkevalgte kurdiske politikere fra DTP, oven i koebet paa grund af deres meninger og ikke handlinger, staar regeringen alene tilbage. Hvem vil regeringen sp forhandle med?”

Datoen for den endelige afgørelse ved forfatningsdomstolen er endnu ukendt, men der kan foreligge en afsigelse på fredag.

Tags: ahmet türk, ankara, armenske folkemord, Atatürk, deadline, DTP, emine ayna, EU, fokus-a.dk, international politik, kurdere tyrkiet, kurderne, Menneskerettigheder, öcalan, osman baydemir, PKK, tayyip erdogan, Tyrkiet, tyrkisk eu-medlemskab
Posted in Det kurdiske spørgsmål, EU, Internationalt, Kurdistan, Tyrkiet | 8 Comments »

Den tyrkisk-kurdiske konflikt har to parter

Bragt i Information:

Det er trist at læse Lasse Ellegaards leder i Information den 7. september om emnet »det kurdiske initiativ«. Hans konklusion er, at AKP-regeringen gør alt for en løsning af det kurdiske spørgsmål i Tyrkiet, mens det pro-kurdiske parti, DTP, udgør en barriere for processen ved at stille ultimative krav. Intet kunne være mere unuanceret. Man forventer en dybere indsigt fra en journalist med lang korrespondenterfaring fra Tyrkiet.

I virkeligheden har DTP – som det eneste oppositionsparti i parlamentet – erklæret sig rede til at bidrage positivt til processen. Men de har påpeget, at fredsprocessen er dømt til at lide skibsbrud, hvis ikke konfliktens reelle parter inkluderes i processen. DTP vil blot undgå, at en så vigtig proces ikke løber panden mod en mur. Det er derfor forkert at fremstille DTP som en sten i skoen.

Kemalistisk ånd
AKP har tilsyneladende gode intentioner, men er blevet advaret af militæret og oppositionen mod at gøre anslag mod landets såkaldte ‘røde linier’; Atatürks enhedsstat og kravet om en ren tyrkisk forfatning. Disse ildevarslende udmeldinger er langt fra tomme trusler og har ty-deligvis givet AKP kolde fødder.

Man opnår intet ved at udelukke konfliktens parter på forhånd. Tværtimod vil det styrke de tyrkiske nationalister, der ikke ønsker at ændre den tyrkiske forfatning, der tydeligt bærer præg af enhedsstatens rigide kemalistiske ånd: Ét flag, ét folk og ét sprog. Historien har vist, at konflikter løses med de involverede parter som i Nordirland, Sydafrika og Palæstina. Hvorfor så ikke i Tyrkiet?

Det er udtryk for politisk tonedøvhed, når DTP i ramme alvor betegnes som et nationalistparti. Er det nationalisme at kræve, at ens borgerrettigheder overholdes? Er det nationalistisk at ønske et Tyrkiet, der inkluderer kurderne? DTP har flere gange vist sig som en samlende paraplybevægelse for demokratiske kræfter på venstrefløjen. Mange af DTP’s medlemmer, også i parlamentet, er tyrkiske venstreorienterede.

En erfaren Mellemøstkorrespondent burde som minimum også vide, at farverne rød, gul og grøn ved en demonstration ikke er PKK-farver, men de kurdiske nationalfarver, der i århundreder har været anvendt i hele Kurdistan.

DTP har erklæret sig parate til at løse konflikten straks. Kurderne har i årtier ventet på en reformorienteret regering som AKP og har alt at vinde og intet at miste ved en fred. Det er derfor voldsomt ukonstruktivt, at Lasse Ellegaard anbefaler at holde forhandlingens legitime part PKK væk, fordi det skulle skabe lange udsigter.

Lad os nu være ambitiøse på fredens vegne. Det fortjener både tyrkere og kurdere.

Af: Serdal Benli, regionsrådsmedlem (SF), Xalit Sert, FOKUS-A og Lars Aslan Rasmussen, medlem af Borgerrepræsentationen (A)
21. september 2009

http://www.information.dk/202804

http://www.information.dk/204569

Tags: AKP, Demokrati, DTP, Erdogan, EU, information, kurderne, kurderne i Tyrkiet, kurdiske initiativ, lasse ellegaard, menneskrettigheder, PKK, Recep Taytip Erdogan, Serdal Benli, Tyrkiet
Posted in Det kurdiske spørgsmål, Internationalt, Kurdistan, Menneskerettigheder, Tyrkiet | 2 Comments »